onsdag, juni 28, 2006

I'm an alien in New York Hälsingland I

Att åka till Hälsingland är både roligt och vemodigt numera.

Roligt för att det känns som hemma. Jag älskar de milsvidda skogarna, det omväxlande kuperande landskapet, och de typiska hälsingländska gårdarna med många fönster och som är ihopbyggda med ladugård/stall.

Det är egentligen konstigt att det känns som hemma. Jag har aldrig bott här, har kanske varit här några dagar per år på sin höjd, och kanske någon sommarvecka när jag var liten. Ändå känns det som hemma...

Vemodigt eftersom det känns som sista gången varje gång numera. De närmsta släktbanden har dött ut, och för varje år som går minskar anledningarna till att åka upp.

1 kommentarer:

Elisabet. sa...

Å, hjälp, så vackra hus och ... fönster!