...när folk slutar höra av sig? Fortsätter man tjata, eller konstaterar man bara att man blivit ratad?
måndag, augusti 27, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Tråkiga anteckningar från garderoben....
...när folk slutar höra av sig? Fortsätter man tjata, eller konstaterar man bara att man blivit ratad?
10 kommentarer:
Tystnad betyder inte per automatik att man är ratad. Tystnad kan bero på helt andra saker.
Jag tränar ständigt att inte tolka in människors tystnad som om jag blivit ratad. Ett livsprojekt.
Det beror lite på hur lång tid som gått .. och vem det är.
Om jag är den som tar initiativ til att höras och kommunikationen tillslut är helt ensidig från mitt håll så kan jag bara konstatera att relationen håller på att rinna ut i sanden. Gillar man perosnen så känns det ju trist och lite sorgligt t.o.m men är det någon man ännu inte har nåt djupare med så brukar det kvitta. Shit the same liksom.
Sen kan ju ens vänner vara dåliga på att höra av sig när de har det tufft, mycket runtomkring sig etc .. att det på nåt sätt är förståerligt att kommunikationen på nåt sätt blir ensidig men om det fortsätter så månad efter månad så blir det ju annat ... att fråga rakt ut om vad som håller på att ske är det bästa för då slipper man grubbla och fundera .. om det är så att det ex. beror på en själv. Ibland kan man ju läsa in sig själv i det mesta .. heh.
Är det en dejt, en ny perosn man ännu inte lärt känna så bra och den slutar höra av sig så har man nog blivit ratad. För vill man träffa någon så ser man ju till att det blir av. Om attraktionen finns där.
En del människor är också fega .. och konflikträdda .. de bara slutar höra av sig när det känns obekvämt för dom ..istället för att bara säga som det är ..
Jösses vad jag svamlar här i din blogg. :-)
Jerry:
Okidoki, då väntar jag och ser vad som händer :-)
Nina:
Du är välkommen att svamla hur mycket du vill!
Hörru Rexxie .., kan jag slå dig en signal innan lunch idag och stämma av inför i morgon?
Jag har samma känsla ibland, hoppas du kommer på ett riktigt bra svar...
Ponte:
Njae, det är väl tveksamt om jag kommer på något vettigt svar. Tråkigt är det i alla fall...
Jag som flyttat så himla mycket har tappat många på vägen... men å andra sidan har jag träffat nya.
Och jag funderar mycket på vad du säger - i bloggarvärlden har jag definitivt blivit ratad av flera stycken - men har hittat nya...
Kanske är det livets gång? Mötas och skiljas...
Och ibland är det jag som "glömmer" höra av mig... erkännser jag rodnande...
Inte är du ratad av mej i alla fall. Men, jag har varit förfärligt dålig att höra av mej till alla mina vänner det senaste året! Jag kikar in här då och då,(och hos andra bloggare) men orkar inte alltid lämna av en kommentar! Förlåt mej i massor.
Atir:
Det var inte dig jag avsåg så det finns inte någon som helst anledning för dig att be om ursäkt!
Pust, skönt att veta!
Skicka en kommentar